Tack för att du antastade mig på klubben

18 oktober, 2017 10 Comments

Efter ett par dagar av ett konstant flöde av #metoo – hashtagen som skrivs av de som någon gång utsatts för sexuella trakasserier- eller övergrepp för att visa på vidden av problemet, kommer svaret från männen.

#Ihave skriver män som känner sig träffade och anser sig vara en del av problemet. Och folk jublar. I kommentarsfälten under #Ihave skickas det hjärtan, hejarop och genuina tack, från alla håll. Folk älskar det. Så modigt, så starkt av männen att rannsaka sig själva, eller hur?

Jag är en av dem som inte skulle ge sig in i debatten. Jag tog bort Facebookappen och drog ner på Instagramanvändandet så fort jag förstått innebörden av hashtagen. Att se den överallt, som en påminnelse, gjorde för ont.

Den gången på tågstationen, när en påverkad främmande man följde efter mig, rörde vid mig och hotade mig har jag bearbetat. Det gör inte längre så ont att tänka på hans ångande andedräkt och hans kantstötta mörka tänder när han kysste min nacke och mitt ansikte och jag har glömt hur det kändes när han med smutsiga händer runt min hals tryckte upp mig mot glasväggen för att jag inte besvarade. Jag blir inte längre arg på mig själv för att jag inte anmälde, tog ett namn eller andra signalement mer än den lila baseballjackan jag orkade lägga på minnet.

Den andra gången. Den ni aldrig kommer få veta, den med mannen som bar hem mig hem till sig när jag inte själv kunde gå. Den gången kommer jag aldrig komma över. Den gången har färgat mitt liv svart så många gånger och den fortsätter sota av sig. Extra mycket dessa dagarna.

Jag skulle inte ge mig in i debatten, för det är inte min tur att lida mer. Det är inte jag, eller du, eller någon annan utsatt som ska behöva strö salt i såren ännu en gång för hur männen skadat oss. Det är deras tur nu. Det måste vara deras tur någon gång.

Men så ger jag mig in. För när #Ihave hyllas, kan jag inte vara tyst.

Jag är glad att folk ser inåt, inser sina fel och berättar att det inte kommer hända igen. Det är en bra sak. Men tack? För vadå?

Tack för att du lärt mig hur jag ska göra för att få det överstökat så fort som möjligt? Tack för att du rör vid mig på klubben, för att du förminskar mig till ett objekt och för alla busvisslingar på gatan? Tack för att jag efter sju år fortfarande gråter när jag ser ditt namn, för relationerna du förstört och för horryktet du gav mig för att själv slippa undan. Tack för illamåendet som höll i sig i en månad och för känslan av otrygghet i min egen stad. Tack för att jag fått lära mig allt om salvor och sprickor och de bästa sätten att sitta, promenera och gå på toaletten för minsta möjliga smärta.

Tack för en liten hashtag på fem bokstäver.

Det känns mycket bättre nu.


Tyckte du om inlägget? Lämna gärna en kommentar eller tryck på hjärtat här nedanför! Glöm inte att följa mig på Facebook och Bloglovin’! Tack! 

26

10 Comments

  1. Svara

    Jenn - forever abroad

    18 oktober, 2017

    Du skriver både bra och klokt. Jag kan inte sätta mig in i din situation, det kan jag inte. Men jag kan förstå varför det gör ont hos dig.

    Anledning till att jag tackat, det är för att jag anser – på det stora hela, i det långsiktiga – att en viktig grej i problematiken är att män vågar börjar säga ifrån och prata sinsemellan. Att inte männen skyddar och backar varandra. För så länge männen blundar medan de ser på och är tysta även om det vet att det är fel – så vet jag inte hur vi ska komma framåt?

    Och någonstans känns det väl liksom fint att det finns de män som vågar inse, och vågar berätta. Aldrig tack för vad dee har gjort. Men tack för att de inte håller käften – tack för att de är beredda att ta den här debatten och skapa en förändring. Tack för att de är med oss på det här tåget, att det är en kamp vi tar tillsammans – istället för vi mot dom.

  2. Svara

    dorrose

    18 oktober, 2017

    Åh, jag tycker också det här är sååå svårt. Jag har på något sätt valt att inte lägga värdering i något av det som ett sätt att skydda mig själv. Självklart fungerar det inte så väldans bra då jag är en person med många åsikter.

    Jag blir så ledsen av alla historier och jag har mått så dåligt för din skull när du skriver att du inte orkar. För jag förstår känslan. Inte din, men min. Och jag har svårt för #Ihave samtidigt som jag tycker det är bra. Det är viktigt att männen ser hur vanligt det är och hur deras maktbeteende så hårt påverkar oss men samtidigt känner jag att det tar bort fokus från kvinnorna. Och att det ska gillas blir för mig motsatt. Gillas det för att de är modiga, för att de inser eller för att vi återigen tycker synd om de stackars männen som i det här fallet inte riktigt förstår. Alltså jag vet inte. Det är kvinnorna som det här handlar om.

    Jag förklarar för min man vad ”metoo handlar om och hans ögon spärras upp och han förstår inte. Han förstår inte att män gör så där. Och vad vet jag, kanske har han levt i en bubbla eller så har hans vänner varit de bra killarna.

    Sorry, nu blev det en uppsats visst.

    Kram och puss på dig <3

    • Svara

      Emilia Westerstrom

      19 oktober, 2017

      Är helt med dig, skulle jag fått önska hade kvinnorna fått ryggdunkarna och alla hjärtan, männens inlägg får gärna dyka upp, men utan vidare respons. Oavsett är det såklart bra att det talas om problemet, oavsett på vilket sätt det talas om det, om du är med på hur jag menar, haha! Jag vill verkligen tro att något bra kommer ur detta trots det onda det orsakar

    • Svara

      Emilia Westerstrom

      19 oktober, 2017

      Jag förstår, typ ”tack för att ni hjälper till att lyfta upp till ytan”?
      Jag har sett några få som tagit till egna initiativ till tex ”killkvällar” och liknande, ett bra sätt att fortsätta belysa frågan även när stormen på sociala medier lagt sig!

  3. Svara

    Fitnessfia

    18 oktober, 2017

    Jättebra skrivet Emilia, tack för att du delar med dig. Jag skrev själv om en väldigt obehaglig upplevelse på min facebook wall och funderar om jag ska orka ta den till bloggen. Jag har svårt att känna med männen i Ihave. Lite som en kille jag dejtade sa en gång ”vadårå, jag är i alla fall ärlig med att jag köpt sex”, på vilket sätt gör det handlingen bättre? Vem önskar de att finna stöd i? Vad var det som var så otydligt kring att antasta en kvinna, eller skrika sexistiska ord efter henne? Vad är det du vill att vi ska ge dig en dunk i ryggen för? Nej, tack!

    • Svara

      Emilia Westerstrom

      18 oktober, 2017

      Kom ihåg att du inte har någon skyldighet att berätta eller lämna ut något. Du skriver det du vill och håller resten utanför❤️
      Vilken märklig grej att säga (och göra???) av mannen du dejtade? Jag förstår inte.

  4. Svara

    Anna Munkhammar

    19 oktober, 2017

    Jag håller med jag känner att okej det ör bra att det kyfts fram samtigt som det rör upp obehagliga känslor som jag tror går många killar obemärkt förbi. Hashtaggen för killar är ju också problematiskt. Visst jättebra att erkönna, men att få ryggdunk och applåder? Mjo men visst kanske någon annan kilke ser och erkänner att han också gjort fel om en annan kille erkänner. Men så sjukt hela grejen ändå.

    • Svara

      Emilia Westerstrom

      19 oktober, 2017

      Ja, visst får vi se den bra sidan med det hela; att fler blir påminda om att rannsaka sig själva. Att det blir en smäll rakt i ansiktet på de utsatta är en annan fråga, en viktig fråga tycker jag, men jag vet inte hur många som håller med mig där.

  5. Svara

    Anna Munkhammar

    19 oktober, 2017

    Hjälp vilka klåfinger-tangent-tryckningar det blev 😅😅

  6. Svara

    Marie

    20 oktober, 2017

    ❤️

Kommentera

RELATED POSTS

%d bloggare gillar detta: