Ni vet ju hur mycket jag tycker om kaffe. Och ni vet ju hur mycket jag tycker om fina bilder, att jag alltid är petnoga och att jag hellre inte fotar alls på en hel resa, än får med mig fula foton hem? Låt mig berätta om veckans flopp.

Gårdagen i London spenderade vi mitt inne i smeten, runt Oxford street. Det är massvis av shopping och miljoner människor och ingenting fint att ta bild på, bara tutande bilar, reklamskyltar och butiksljus egentligen. Så kameran var ganska stilla. Men så imorse såg jag på Instagram att Lina också är i London, och att hon och hennes resesällskap varit på ett superfint café under fredagsförmiddagen och jag påbörjade genast tjatprocessen mot mina vänner. Caféet, Farm Girl, har rosa matchalatte, kaffe med rosenblad på och små söta bulldogansikten pudrade över skummad mjölk. De har rosa bord och vita tegelväggar och jag behövde dit. Lämpligt nog hade vi redan planerat att ta oss till Notting Hill och Portobello road idag, där just Farm Girl råkar ligga.

London Farm girl

Ser ni luggen? Nä!! Fatta så mycket den växt sen i somras, helt tokigt.

Vi drog på oss kläder och gick till tunnelbanan mot Notting Hill. Det blev bara Elin och jag. Isabella, som vi är här för att träffa, hade ett möte inför sitt kommande EP-släpp och behövde sköta business. Vi klarade tuben fint, trots att det på grund av byggarbete inte gick att åka hela vägen just idag, och sen vandrade vi mot planerad destination. Utanför Farm Girl var kön superlång.

Elin! Hej!

Såå vi gick ner en bit längs Portobello road, jag köpte en rosa scarf med svanar på och fick panik när transaktionen inte gick igenom på mitt kort, trots att jag fortfarande är ganska säker på att det borde finnas pengar på det. Sånt suger. Eftersom jag har ny mobiltelefon och fortfarande inte installerat bank-ID kan jag varken legitimera mig per telefon eller logga in på mobilbanken för att se vad som är tokigt. Tänk om någon kommit åt mitt konto och snott nästan alla mina pengar och jag bara fortsätter shoppa loss på ett annat kort. Tänk!!!! Får panik. Hur som. Efter en bra bits marknad käkade vi hamburgare på en restaurang med småsmå dörrar och inte supergod mat. Efteråt ville jag tillbaka till Farm Girl igen, för ni vet, bilder.

Vi undrade lite om pyntet var kvar sedan i julas eller inte, men fint var det oavsett.

Andra gången vi kom förbi var inte kön lika lång, men det var en kö. Med motiveringen ”det var ju värt när vi stod i kö igår”, gällande en pop-up-butik Baileys hade skapat för lanseringen av deras nya veganska mandellikör (den var asgod. Jag blev lullig), fick jag Elin att stå med mig i kön och när kanske femton minuter hade gått blev vi placerade inomhus på en mörk ovanvåning med gult glödlampssken. Jag tappade det. Här hade vi farit fram och tillbaka och väntat i en evighet och så hamnade vi under gult ljus med skithårda skuggor och ingenting hade blivit fint och färgerna hade blivit fel och jag ville gå hem och lägga mig under täcket och sura. Men så lyckades en servitör se att vi såg missnöjda ut och efter att Elin vågade sig på att erkänna att vi (läs: jag) egentligen hade velat sitta utomhus råkade ett bord på uteserveringen bli ledigt och vi blev förflyttade. Boom.

Uteservering. Smaka på den.

Väl ute skrattade jag maniskt och var glad som ett barn i en godisbutik, här snackar vi humörsvängningar ska ni veta. Elin hade pratat om att prova matchalatte och jag ville såklart att mina bilder skulle bli så Instagramvänliga som möjligt, speciellt när vi gått igenom x antal steg för att nå dit. Så vi beställde en vanlig matcha och en rosa hibiskusmatcha. Skitfina. Och skitäckliga. Eller, min var egentligen ganska god, men den gröna, varför utsätter sig folk för sådant? Jag tror noll procent på att ens en människa tycker att det är gott. GOTT? Det luktade fiskmat och smakade fiskmat och efter att vi smakat varsin sipp stod glaset orört tills jag druckit upp min rosa och vi gick därifrån.

Jag rockade dubbeljacka och väldigt mycket svart.

Jag har aldrig skrattat så mycket i mitt liv åt att lägga massvis av tid och orimliga pengar på något fruktansvärt äckligt, och jag har aldrig blivit så uttittad i mitt liv tror jag. Vi satt mitt emot kön och jag skrattade och Elin ville kräkas och tjejerna som delade långbord med oss undrade nog mest vad i hela friden vi höll på med.

Så vad vill jag säga med detta? Jo. Om ni gillar kaffe lika mycket som jag – svik aldrig kaffet. Beställ alltid kaffe. Överge aldrig kaffet för något som ser bra ut på bild. Efter allt trubbel och Elins äcklade mage vill jag inte ens visa er matchan, och så var det med det. Tur att det var fint i alla fall.

5 Comments

  1. Svara

    Jenny Krusbär

    25 mars, 2018

    Vad frustrerande när det blir så, men du kan ju trösta dig med att du hade ätit innan för maten hade nog varit en ännu större besvikelse. Jag läste nämligen en recension om The Farm Girl Café i The Guardian för bara några dagar sen och det lät INTE bra. Det fanns liksom inga positiva punkter i artikeln alls. Så det kanske är en liten tröst 😉

    • Svara

      Emilia Westerstrom

      25 mars, 2018

      haha men ojdå!! Jag kanske skulle läst på lite innan då så hade vi sluppit detta, haha! Som tur är skrattade vi en del åt det så det är all good

  2. Svara

    Emma

    25 mars, 2018

    Haha, så kan det gå ibland! Men matchalatte har ju faktiskt ingenting med kaffe att göra 😉

  3. Svara

    Daniella Chanelle

    26 mars, 2018

    Då vet jag att jag inte ska gå dit trots all hype på ig!

    • Svara

      Emilia Westerstrom

      26 mars, 2018

      Hahah nä skippa! Eller drick kaffe 😉

LEAVE A COMMENT

RELATED POSTS