Soffan.

30 juli, 2018 7 Comments

Det var tisdag när den sista rökdoften satte sig i lakanet. En månad sen nu. Kanske mer. Det var vin och sen natt och tidig morgon och det är tisdag igen och jag ska sova i sängen.

Ryggen gör för ont av soffan. Det gör ont i svanken och i nacken och det gör ont i axlarna som hamnar tryckta mot armstödet nolltre till nio. Men det är tryggt. Som väggar runt omkring i ett lite för litet rum. Där kan inget nå mig.

Jag bäddade soffan först i söndags. Har inte orkat tidigare – det är ju bara för en natt. En natt till, en natt till, bara en till. Ännu fler. En månad eller kanske mer. Sängen har varit bäddad sedan länge. Långt innan sista natten. I samma tyg med hans hårvax på kudden och någon annans märken av svett på madrassen. Röken. Den har varit där länge nu.

Är det inte konstigt hur omständigheterna under vilka man fick sova i soffan som liten alltid var de bästa. När pappa var på konferens och mamma ville göra något roligt av att sova utan honom. När det var kräftskiva utanför ytterdörren och barnen behövde sova när de vuxna behövde fortsätta. Kanske på julen. Kanske en fredag eller lördag när man hyrt film och köpt godis och blev alldeles för trött för att gå upp för trappan och mamma och pappa gav med sig.

Som vuxen är omständigheterna aldrig bra. Det är soffan när man kommit hem för full och bara skulle mellanlanda men inte kom hela vägen till sängen. När man bråkat. Skrikit. Gjort slut.

Jag fick en ny tatuering idag. På låret, en dödskalle uppbyggd av vindrickande tjejer och massa glas. Har två till nya som jag inte visat, hjärtat med fulfingret och en orm på armen, ni lär väl få se någon dag tänker jag. Det klarnar upp här snart.

7 Comments

  1. Svara

    Mikaela

    30 juli, 2018

    Åh, igenkänningen. Sov på soffan i två månader förra året. Just för den känslan att det kändes lite som väggar runt en, det blev inte lika tydligt att man sov ensam heller som i den stora sängen. Hoppas du mår ok ❤

    • Svara

      Emilia Westerstrom

      30 juli, 2018

      Jag sover i sängen nu ❤️ bär upp Selma och går och hämtar henne gång på gång om hon blir för varm och hoppar ner. Stackarn.

  2. Svara

    ellenlindberg

    1 augusti, 2018

    <3

  3. Svara

    Alicia

    2 augusti, 2018

    Du skriver väldigt fint om det här, gör poesi av värken. Önskar dig all kraft att ta dig genom och vidare <3

    • Svara

      Emilia Westerstrom

      2 augusti, 2018

      åh tack, fin du är!

  4. Svara

    Jaquline

    3 augusti, 2018

    Fint skrivet. Förstår att du har det tufft! Skickar en stor kram <3

    • Svara

      Emilia Westerstrom

      3 augusti, 2018

      <3

Skriv en kommentar!

RELATED POSTS

%d bloggare gillar detta: