Bo på Rubensholm Bed and Breakfast

För en vecka sedan tog Simon och jag varsin väska med extra kläder, pennor, papper, kameror och en Ipad och for ner till Österlen och Rubensholm Bed and Breakfast.
Simons mammas morbror och hans fru äger stället som har varit up and running i två säsonger och renoveringen, inredningen, innergården och de gemensamma utrymmena är så på pricken att jag bara längtat efter att hinna redigera ett gäng bilder och visa er.

Jag har tidigare aldrig bott på ett B&B och hade inga som helst förväntningar på stället. Jag har bott ensam i dubbelrum på grand hotell och jag har bott på vandrarhem med madrasser som gav blåmärken längs ryggraden men ett B&B har jag aldrig riktigt besökt. Att det handlar om en säng och en frukost har jag såklart förstått, men att det var såna här sängar och en sån här frukost inkluderad var jag inte helt på det klara med. Vi fick en husesyn, en middag med Simons släktingar och sen kastade vi oss bland linnelakan och fluffiga kuddar på rummet vi tilldelades.

Sovrummen var enkla. Svart golv, grå kontinentalsäng bäddad med linnelakan, nattduksbord och lampor på var sida. I varje rum finns en teve, en spegel och en av Ikeas (tyvärr utgångna) ressigörsstolar. Enkelt. Och så fint. Plankorna i taket, balkarna och reglarna påminner en direkt om läget när ögonen först slogs upp på morgonen. I en korsvirkeslänga på Österlen med blommande syrenbuskar utanför fönstret och hästar promenerande bara över vägen sov vi som små barn.

Till frukost åt vi nybakat bröd med färskost och björnbärsmarmelad, varsin stor kopp kaffe och hemmagjord müsli i glas med blåbärsyoghurt. I säkert två timmar sörplade vi kaffe och rostade smörgåsar och sen plockade Simon fram sina skisspapper för att rita till en tatueringstidning han ska medverka i.

Självklart ska ni få se fler bilder en annan dag. På rottingstolarna vid pizzaugnen på innergården, på det stora allrummet med detaljer från Kenya och det fantastiska trädet med ljusslingor och vindspel. Ni ska få se det, en annan dag.

Ha en fin måndag nu♥


Tyckte du om inlägget? Lämna gärna en kommentar eller tryck på härtat här nedanför! Glöm inte att följa mig på Bloglovin’ och Facebook för mer updates!

3

Vad köpte jag på växtloppisen?

Hej vänner! Hur är det med er? Är det inte konstigt att det är fredag? Det känns som onsdag tycker jag, vilket kanske är anledningen till att jag sitter och bloggar trots att fredagar alltid annars ekar tomma på nya inlägg härifrån.

Jag ska alldeles strax bege mig bort till studion och påbörja en alldeles massiv tatuering på Mirijam som kommer ta timmar och timmar att färdigställa. Hitintills räknar vi med tre, fyra sittningar men min magkänsla säger mig att vi lär ses fler gånger än så mellan nålarna.
Jag satt uppe och ritade tills ögonen gick i kors igår för saker gick inte alls enligt planerna och istället föra att jobba spenderade jag tid för både lunch och middag med Clara och Dorotea som var på besök. Vi åt gott, skrattade och smed planer samtidigt som vi pratade besöksrekord och blogglöner samt lyckades lista ut att både min pappa och Doroteas man jobbar på samma projekt i Götet.

Men, innan jag pyser iväg ska vi kika på de tre fynd jag gjorde på växtloppisen i söndags. Har man ett riktigt gott minne vet man att jag inte fick med mig tre, utan fyra växter hem men den fjärde fick jag i spontanpresent av min mamma. En snowbright pelargon som ni får se en annan dag. Den har börjat blomma nu och åh, så fin den är!

För mina egna surt förvarade slantar fick jag bland annat palettblad. Dessa trendiga rackare som jag inte lyckats förtjusas av förrän jag besökte Stina i Stockholm och föll som en fura för hennes sticklingssamlingar av de färgglada bladen.

Egentligen har jag bestämt mig för att endast köpa stora växter och träd till vår lägenhet eftersom fönsterna är så djupa och taket så högt men palettblad för en tia kan väl inte skada, eller hur? Kvinnan som sålde dem lovade mig att de växte på snabbt och hade jag tur skulle de bli både trettio och fyrtio centimeter höga. Jag litar blint på henne och håller tummarna för att vi snart har dunderpalettblad i vartannat fönster.

En klöverblomma köpte jag av min mammas gamla kollega och hans man som tillsammans driver det fina Lilla Råkeholm B&B. Jag pröjsade en tjuga och är fantastiskt nöjd! En klöver fick jag även i present av Simons föräldrar när jag fyllde år, den har vita blommor och jag vågade knappt röra den. De ser så spröda och sköra ut men efter bara en månad har jag insett att de klarar en hel del, en liten chockdusch om de blir hängiga så är de pigga igen på en kvart – precis min sorts blomma alltså!

Sist men inte minst – palettblad nummer två! Mörka, sträva, rödlila blad som är alldeles super mot terrakotta, läder och trä. Just nu står de alla samlade på vardagsrumsbordet för att inte riskera att grillas i våra fönster som ständigt lapar solsken och bildar växthusvärme men de ska få egna platser snart, jag ska bara komma på var.

Och så gick det alltså till, när Emilia med noll växtintresse plötsligt blev Emilia med för många växter, och hitintills har ingen blomma somnat in sedan flytten i december. Kanske inte så imponerande för er, men ganska chockerande för min egen del!

Ha en fin dag ♥


Tyckte du om inlägget? Lämna gärna en kommentar eller tryck på härtat här nedanför! Glöm inte att följa mig på Bloglovin’ och Facebook för mer updates!

4

Maj månad på Emiliawesterstrom.se

Tja gänget! Känns det inte som att det var typ igår jag skrev om april? Vart tog maj vägen? Tjoff sa det och så var vi inne i juni, vilket i och för sig inte är mig emot, juni brukar inte vara någon jobbig månad direkt. Min tanke har under våren varit att jag ska ta en del ledigt från tatuerandet under juni och fokusera på att vila ut, blogga och planera, men kalendern fylldes på snabbare än jag hann tänka och plötsligt fanns det ingen sammanhängande ledighet kvar.

Vad hände i maj?

Maj börjar alltid likadant för mig, med ett valborgsfirande i ryggen och en kommande födelsedag sitter jag den första maj och tänker ”visst ja, idag demonstrerar de”. Jag märker aldrig av några demonstrationer och kommer aldrig en fram till om jag själv hade velat delta i någon men varje år konstaterar jag det för mig själv. Folk demonstrerar. De vill jobba mindre konstaterar jag och så fortsätter jag min dag där jobb och fritid går in i varandra tills jag inte vet vilket som är vad.

Ni fick kika in hos min syster och hennes kompakta kontor!

Min födelsedag firade jag tidigt i år, den tjugonionde april, eftersom helgen efter i år ägnades min kusin som konfirmerades. Självaste tjugotreårsdagen spenderade jag med Simon på en liten restaurang ätandes skaldjurspasta mellan frenetiskt fnissande och googlande kring huruvida de där stora räkorna skalas med händerna eller med bestick på restaurang. Vi hittade inte svaret och det hela slutade med en prövning av mina bestickskills och några såsfläckar på tröjan.

Webshoppen öppnade upp portarna och drog trafik. Hej nya kompisar!

I maj lanserade jag även min webshop, som ni så väl vet, och bakom kulisserna har jag börjat få struktur och pli på bloggandet. Märker ni någon skillnad? Dessutom bloggade jag en del om tatueringar och visade upp mig själv i helkroppsformat!

Månadens DIYinlägg

Monstera fotohållare i guld och betong 

Hur blir man kreativ? 15 tips!

Monthly Makers Tyg- sashikobroderad grytlapp

Stämpel till min Bullet Journal

Bloggens bästa DIY’s

En stämpel blev till

Månadens tatueringsinlägg

Om mina tatueringar på benen

Från idé till tatuering – hur gör jag? 

Varför du inte ska tatuera dig hos en kompis

Vad ser jag fram emot i juni?

I juni önskar jag att allt bara flyter på precis så som det gjort de senaste två veckorna. Jag börjar månaden storslaget med en fikadejt med Clara och Dorotea och hoppas få fylla på energinivån till max. Jag vill skapa saker, skriva saker och jobba från en uteservering med en iskaffe i handen.

I maj fick ni även ta del av det stora hudvårdsinlägget!

Jag hoppas på sol och bad i poolen hos mina föräldrar varvat med den där känslan av flow. Ni vet när allt går bra, när det flyter, när idéer sprudlar och material pumpas ut lika kvalitativt som kvantitativt. Så vill jag se mitt juni, och utan att bygga för stora luftslott tror jag att mina chanser är goda att nå dit.

Snabba fakta

Inlägg: 19
Visningar: 5270
Bloglovin’följare: 767 (+8)


Tyckte du om inlägget? Lämna gärna en kommentar eller tryck på härtat här nedanför! Glöm inte att följa mig på Bloglovin’ och Facebook för mer updates!

6

Om mina tatueringar på benen

Hej vänner! Jag är hemma igen! Vi har haft ett mysigt dygn på Rubensholm B&B även om solen inte var med oss mer än ett par minuter igår eftermiddag. Vi vaknade i en ljuvlig säng och fick i oss kaffe, smörgås och hemgjord müsli under en långdragen frukost. Vi som inte äger en brödrost för tillfället blir alltid överlyckliga vid bortafrukostar som erbjuder just rostade mackor. Vi rostade både den ena och den andra sortens bröd och toppade med färskost och björnbärssylt. Så gott!

Att komma iväg från vardagen om än bara för ett dygn kan vara så uppiggande. Förvisso glömde jag min datorladdare hemma och gnällde konstant om hur mycket jag saknade min fluffiga, söta lilla hund, men hem kom jag fylld med pepp och inspiration. Ett dygn utan datorladdare i lantlig, stilla miljö och jag lyckades lista ut meningen med mitt liv – allt ifrån vart jag vill ta det till hur jag vill att mitt vardagsrum ska se ut på vägen dit. Jag är inne i ett sådant flow att jag knappt vågar vara tacksam, kan livet verkligen se ut på detta viset?

Igår fick jag ett mejl från Stephanie med ett gäng bilder på mig. Jag fick agera låtsasmodell till hennes slutarbete på fotoskolan hon tar examen från och när vi ändå var igång hjälpte hon mig att knäppa några bilder på mina ben. Eller ja, på tatueringarna på mina ben.

Foto: Stephanie Cetina

Frågor kring mina egna tatueringar får jag nästan var dag i jobbet och då och då även här, så idag tänkte jag att vi skulle börja titta på dem, ett gäng i taget. Totalt räknade jag upp till fyrtio stycken för ett par dagar sedan men idag fokuserar vi på min nedre kroppshalva och de 15 jag har utspritt över benen och min ena fot.

Just mina ben är en samlingsplats för mycket fult. Ser man dem såhär, i sin helhet bredvid varandra ser det helt okej ut, lite glest och märkligt kanske, men bra. Det är när man kikar närmare som det fula träder fram. Låt oss ta en titt!
Om vi börjar på foten syns en av mina allra första tatueringar som jag gjort själv. Jag skulle gissa på att det är nummer tre i min karriär, gjord utan stencil, darrande med ett par strumpor i munnen för att kväva skriket. Tanken var att tatueringen skulle gå över på den andra foten och bilda texten ”dream big”, men jag var för klen och vågade mig inte på fot nummer två, något jag idag är glad över. För, let’s face it- den är inte fin!

På vänster vrist sitter en hemmatatuering. Yep, även jag har syndat, och även om jag fortfarande tycker om det abstrakta motivet lämnar utförandet en del att önska. Blow outs blandat med skakiga linjer och tappad färg är ingen hit oavsett motiv.

På vänster ben ser ni även ett hjärta, texten ”clever ain’t wise” och linjerna till ett skjutet kattdjur med löv i pälsen – även de från mina glansdagar som aspirerande konstnär med noll kunskap men desto större självförtroende.

Foto: Stephanie Cetina

Om vänsterbenet är mitt fulben är det högra mitt snyggben. Fem traditionella, svarta dundermotiv från Simon uppblandat med en prick gjord på en veranda en midsommarkväll, en katastrofal fjärilsblaffa och en skuggfigur från vår kollega Jacob! Bortsett från fjärilen och pricken älskar jag dem alla.

Det var under tiden Simon gjorde de små händerna som min mage blev till sockerdricka och mina ord började försvinna så fort vi såg på varandra. Geishan hamnade ovanför bara någon vecka efter, mest för att vi skulle ha en anledning att ses. Den tog fyra timmar att göra vilket är ungefär två för många och vid halsen ungefär gömmer sig ett halv centimeters utstickande ärr jag gjort med en nagelsax. Det känns bra att täcka upp med något fint istället för spåren av ångest och hat vet man inte om det ser man det knappt längre, det där fula ärret.

De två damerna på smalbenet kom till på en sittning förra sommaren. Det var dags för något nytt och en dag när vi hade tid över i studion pekade jag ut två tjejer jag gillade och sen satte vi igång. Det tar alltid extra lång tid när Simon tatuerar mig, han vill vara extra noggrann men eftersom ”extra noggrann” är något han såklart alltid är slutar det istället med att han petar på detaljer till förbannelse och jag vrålar ut att det får vara nog. Självfallet ska en tatuering vara så bra det bara går, men det finns detaljer som spelar roll, och så finns det de detaljerna som ingen någonsin i hela världshistorien kommer bry sig om.

Foto: Stephanie Cetina

På baksidan då? Hästskon med ”good luck” är mitt senaste tillskott. Jag tatuerar mig inte så jätteofta främst pågrund av smärtan och just hästskon var verkligen inget undantag i den frågan. Jag laddade upp med datorn på britsen och ett avsnitt I en annan del av Köping men när två linjer var dragna var jag redan i full gång att yogaandas och försöka tänka på annat.
Jag förstår om jag skrämmer upp er nu, ni som inte ännu fått känna på känslan av att bli tatuerade men för min del vet jag egentligen att det mesta sitter i huvudet. Ju bättre jag känner personen som tatuerar mig, desto gnälligare blir jag och desto värre uppfattar jag känslan. Jag tror att det handlar om hur mycket jag tillåter mig själv känna och reagera. Är jag en helt vanlig kund hos en främmande människa kvider jag inte mer än någon annan. Jag biter ihop och tycker inte att det är så illa alls. Märkligt, eller hur?

Skuggfiguren fick jag för två år sedan av Jacob. Vi skulle tatuera varandra men han visste inte vad han ville ha och två år senare har jag fortfarande inte gett tillbaka. Men, det kommer.

Min nästa tatuering ska få hamna på armen, och vad den ska få omringas av får ni se i ett annat inlägg! Nu hoppas jag i vanlig ordning att ni har en fantastisk dag och kommer ihåg att ni rockar!


Tyckte du om inlägget? Lämna gärna en kommentar eller tryck på härtat här nedanför! Glöm inte att följa mig på Bloglovin’ och Facebook för mer updates!

10

Min helg i bilder – 27/28 maj

Hej vänner! Hoppas att allt är superbra med er! Här borta puttrar kaffet på och jag har en mejlhög att ta itu med innan jag kilar bort och lämnar Selma hos en kompis. Hon ska få sova borta och jag är så nervös. Inte för hennes skull egentligen, hon kommer ha det bra, utan mer för min egen skull. Hur ska jag vara utan Selma ännu en natt? Den fina lilla hunden. Det händer nämligen grejer här och ikväll åker Simon och jag iväg för en natt på Österlen, men det pratar vi mer om en annan dag! Idag tänkte jag att vi skulle kika på anledningen till att Selma och jag inte träffades i helgen heller genom ett min helg i bilder-inlägg! Tycker ni om sådana inlägg? Mer vardagliga liksom? Ni kan väl vara supergulliga och berätta? Hur som, here it goes!

Jag vet att många av er tog helg redan onsdagkväll, var lediga torsdag, fredag, lördag och söndag men hos mig finns inga röda dagar! Jag arbetade veckan ut och efter en frukost med Simon på Espresso House jobbade jag på i studion även på lördag förmiddag. Jag hade textjobb på en trevlig kund och mitt i allt ihop stormade min syster Hanna in i rummet och undrade om jag skulle med hem till våra föräldrar. Hon hade lånat bilen, poolen var uppvärmd och grilltillbehören låg och väntade så jag tatuerade färdigt och lämnade över ansvaret för Selma på Simon och så var jag redo!

En snabb packning av svala kläder, bikini, plånbok, elektronik och hudvård! Livet hemma hos mamma och pappa är inte svårare än så om somrarna. Dörren står öppen till trädgården och barnen lever i badkläder och flytväst. Solstolarna står uppradade, kylskåpet är fyllt. Det är livet på en pinne helt utan problem.

Väl framme la jag undan kamera och mobiltelefon i köket och njöt av att inte vara uppkopplad. Vi jagade varandra i poolen och värmde oss på trädäcket innan kvällen kom och grillen sattes igång. Mamma och pappa hade några vänner över mamma hade bakat rabarberpaj med jordgubbar och vit choklad.

Solen gick ner sent och vid halv tio la sig barnen i soffan till husdjurens hemliga liv. En timme senare bar jag upp en snarkande Lykke till bäddsoffan på ovanvåningen och Elliott la sig till ro i sitt tipitält – som alltid om helgerna.

Vid nio på söndagsmorgonen var vi uppe igen, sex barn, en pappa, fyra hundar och en mamma som väntade på att bli firad! Lykke hade bestämt sig för att bjuda på massage, Hanna och jag hade blivit ombedda att ge oss själva en slant på sparkontot som morsdagspresent och strax innan elva blev vi upphämtade, mamma, Hanna och jag, för att gå på växtloppis!

Det var gassande sol och superlång kö och vi hade en så himla mysig dag ihop.

Jag fick med mig fyra nya växter, Hanna två och mamma ett okänt (stort) antal till trädgården. Ni ska såklart få se mina fynd en annan dag, var så säkra!

Trötta, nöjda och glada åkte Hanna och jag hem igen på söndagskvällen och det var min helg.

Jag har den senaste tiden glömt bort att dokumentera min vardag och istället bara låtit kameran få gå varm hemma kring uppstyrda, arrangerade bilder av stilleben och DIY’s, något jag tycker är ganska tråkigt ändå. Att ha minnen i fotoform är så himla mycket värt! Jag tänker att min helg i bilder ska få ta platsen som vardagsinlägg i bloggen och minnessamling på hårddisken och jag hoppas verkligen att ni inte säger emot.

Oavsett hade jag en himla fin helg! Hur såg er ut? Var ni lediga från torsdag till söndag?


Tyckte du om inlägget? Lämna gärna en kommentar eller tryck på härtat här nedanför! Glöm inte att följa mig på Bloglovin’ och Facebook för mer updates!

4

Hur blir man kreativ? Här är mina 15 bästa tips!

Hur kan du vara så kreativ?

Det händer ganska ofta att jag får frågor om hur jag håller uppe min kreativitet, hur jag har blivit bra på olika tekniker och hur jag kommer på mina idéer. Ni frågar ibland var det kommer ifrån. På jobbet undrar kunderna om jag alltid kunnat pyssla och rita. Om jag alltid varit intresserad. Om jag alltid varit duktig.

Att vara kreativ innebär olika saker för olika människor och detsamma gäller uttrycket ”duktig”. Allt är relativt i kreativitet och ingenting är en tävling. Att vara kreativ kan handla om att sticka och virka, men också om att komma på innovativa lösningar inom teknik. Det kan handla om bakning, om skateboard eller om att lära ut någonting. Kreativitet innebär olika saker för olika människor men en sak är densamma för oss alla – kreativitet är en färskvara.

Kreativitet är något som kommer och går, men som också växer i sig själv. Min kreativitet grundar sig i ett intresse på nörd-nivå som jag alltid haft. Jag skrev hellre än att se en film när jag var liten och jag stannade hellre inomhus och ritade än att följa med barnen ut och leka på rasten. I vissa perioder pysslar jag inte alls, i andra gör jag inte mycket annat och från olika perioder har jag lärt mig olika saker. Här är mina 15 bästa tips för att bli, och fortsätta vara kreativ!

1. Kreativitet är en färskvara

Jag kan vara superpeppad på ett projekt ena dagen och dagen efter är motivationen som bortblåst. Att ta vara på inspirationen när den kommer är key to succcess! Det innebär att det inte hinns med att plocka undan på köksbordet och att sakerna som hamnar utanför skrivbordslådorna i materialletandet får ligga kvar en stund på golvet. Det innebär fläckiga, såriga händer och smärtande rygg när ergonomi inte ens hinns uttalas.

2. Kreativitet föder kreativitet

När ett projekt är igångsatt hos mig brukar det inte ta många minuter innan flera olika stationer byggts upp i lägenheten och jag jobbar parallellt med broderier, målerier och fotografier. Står det helt still i den kreativa hjärnhalvan kan det ibland vara bra att bara börja någonstans. Börja med ett telefonkladdpapper som får väcka kreativiteten och utvecklas till något större!

3. Var nyfiken!

Hur fungerar olika material och tekniker? Vad händer om du doppar olja i bläcket eller salt i akvarellen? Vilken är det snabbaste sättet att laga ett par byxor på? Hur svårt är det att tälja? Var nyfiken och testa dig fram! Till mitt Magnoliatryck testade jag säkert tjugo olika papper med olika mycket färg i olika konsistens, med vatten, utan vatten och med olika verktyg. Att undra och testa är det bästa sättet att lära sig tycker jag!

Fler tips för att boosta kreativiteten:

  • Låt det fula få komma ut – gör något fult med flit!
  • Testa olika tekniker för samma motiv, vilken teknik tycker du mest om?
  • Stäng av internet och jobba med händerna ett tag utan att distraheras
  • Leta mönster och färger i naturen och inspireras. Utan musik eller podcast, låt hjärnan vila för att kunna fyllas på igen senare.
  • Följ en tutorial från YouTube eller Pinterest.
  • Utmana dig själv: rita utan att lyfta pennan eller med ögonen stängda!
  • Sätt igång peppig musik
  • Gå en kurs! Online eller via folkhögskola eller medborgarskolan
  • Kopiera något rakt av, för att hitta ditt flow alltså, inte för att använda någon annans idé
  • Utgå från ett tema eller ett ord och jobba utifrån det! Monthly Makers till exempel!
  • Ta en paus, att tvinga fram någonting som ändå inte blir bra är inte alltid det rätta sättet, ibland behövs det vila
  • Umgås med någon kreativ! Inspireras av någon annan och peppa varandra att våga!

Vad är era bästa tips? Berätta!


Tyckte du om inlägget? Lämna gärna en kommentar eller tryck på härtat här nedanför! Glöm inte att följa mig på Bloglovin’ och Facebook för mer updates!

11