Browsing Category

Ätbart

Det vettigaste sättet att äta chiafrön på

Jag har helt fastnat vid havregrynsgröt. Jag har varit i grötträsket förut, och jag har försökt återkomma säkert hundra gånger för gröt är ju den bästa starten på dagen, men alltid drabbats av blodsockerfall en stund senare och liksom gett upp. Men så i London ändrades det. Vi bodde hos min vän Isabella, som pluggar sitt första år av tre i London och som glutenintolerant vegan har havregrynsgröt liksom blivit hennes go to-frukost. Jag var skitnervös. Jag fick ett blodsockerfall mitt på Broadway i New York förra året och det var ingen vacker syn, när jag satte mig ner mitt på världens mest folktäta trottoar medan mamma agerade trafikfara och sprang över gatorna för att hitta något vettigt för mig att trycka i mig. En repris stod inte på min önskelista och thank lord så slapp jag. Skulle jag gissa tror jag att framgångsreceptet heter koka på mjölk, och toppa med frukt!

Jag såg en så jäkla god grej på Pinterest och gjorde en enkel variant av den och now I’m hooked. Ni kanske läste att jag till och med var lite besviken över att behöva äta frukost på Pom och Flora i förra veckan, och missa denna kreation? Jepp, så nice är det.

En annan anekdot från London är ju den där matchalatten som vände magen ut och in på både Elin och mig. Trendiga grejer att äta prickar rätt ibland, jag menar, jag älskar smoothiebowls och bananpannkakor men vissa såna dör trender tror jag inte ett ögonblick på. Chiapuddingen är en sådan. Jag köpte hem en påse dyra chiafrön för ganska länge sedan och första gången jag testade var jag övertygad om att jag gjort fel, det var ju inget gott alls. Andra gången blev likadan och tredje gången insåg jag att det visst då är det där slemmiga (men knapriga!) folk jublar över i stämmor.

Vid flytten till Stockholm höll jag chiafröna över soppåsen men valde att packa med dem istället mest för att jag var för snål. Det var ett bra val, för i London toppade vi gröten med just chiafrön och där mina vänner, där har vi en vinnare!

Havregrynsgröt med kanel, banan och lönnsirap, toppat med pekannötter och chiafrön är min nya favorit. Testa!

Emilia på Stureplan och coffice med Linda

Hej gänget! Hur är det med er idag? Hoppas bra! Jag har haft en cofficedag hela dagen och låtsasjobbat bakom en skärm, ett koncept som faller mig bra i smaken!
Dagen började med frukost tillsammans med Linda på Pom och Flora. Jag vaknade supertidigt, gjorde mig i ordning supersnabbt och tacklade tunnelbanan galant, vilket innebar att jag blev en kvart tidig till caféet samtidigt som Linda blev en kvart sen. När vi väl skulle beställa frukost hade jag druckit så många småkoppar kaffe att jag skämdes.

Linda käkade 100% ägg- en äggsmörgås med avokado och picklad chili och jag som gjorde världens godaste havregrynsgröt igår (ska berätta) blev typ besviken över att behöva äta utefrulle idag och inte samma gröt som igår. Fatta lyckan över att havregrynsgröt fanns att äta även ute, applepie-edition dessutom, med hasselnötter, honung och äpplen. Heja Stockholm!

Humlan!

Jag passade på att ta ett gäng bilder på Lindas tatuering på handleden som jag gjorde på henne i somras. En liten humla! Jag har gjort humlor några gånger men anledningen till dem har oftast bara varit att de är söta, runda och fuffiga. Linda hade en annan förklaring. Visste ni att humlor enligt alla naturens lagar inte ska kunna flyga? Att de är för stora och för tunga för sina små vingar. Men de flyger ändå, mot alla odds liksom. Fint tycker jag!

Gröten serverades med skummad mjölk. Om inte det är vardagslyx så vet jag inte. Ska lätt införa.

Också fint! Ska ge mig på denna hemma också. Jag har kommit på att gröt + frukt + nötter eller frön är bästa kombon för mig, äter jag bara gröten blir jag proppmätt men bara en halvtimme senare åker jag på ett hejdundrans blodsockerfall och liksom skakar, kallsvettas och mår illa. Inte bra grej, speciellt inte som tatuerare då man förväntas vara stadig på handen snarare än skakig och blöt.

Mer verklighetstrogen bild av vad jag egentligen gjorde idag.

Efter Pom och Flora skulle Linda på lunchmöte på Taverna Brillo och eftersom vi bestämt oss för att jobba ihop (stirra in i varsin skärm ihop) även på eftermiddagen följde jag med och passade Lindas hund Leia i caféavdelningen. Ha nu i åtanke att det lyxigaste stället jag ätit på i Lund typ är Espresso House, och att lyx i matväg för mig som kommer ganska mycket från landet är pärepinnar istället för kogade pantollor och tjock brun sås. Jag, ensam, på Stureplan är en match made in hell. Jag vågade inte ta upp datorn så jag såg inget annat vis att fördriva tiden på än att beställa in mat och äta.

Linda och jag låtsasjobbar! Eller, jag låtsas, Linda jobbar.

Dagens lunchalternativ innehöll alla kött och pastan innehöll alla italienska som jag inte förstod. Kastad rakt in i Stockholmsverkligheten beställde jag således in ett halvt blomkålshuvud för en tvåhundra spänn och fokuserade på att sitta rak i ryggen. Paret bredvid mig pratade om Chanelväskor, Pradaskor och vikten av full homestyling innan en lägenhetsförsäljning. Jag blev kissnödig.

Jag fick framdukat världens största tygservett, tandpetare, olivolja, salt, peppar och en hög med bröd som jag inte förstod om det ingick eller om tvåhundra extra skulle adderas till notan om jag rörde det. Jag rörde inte det. Blomkålen var mitt livs godaste och jag höll på att kissa på mig under exakt hela min väldigt långsamma, väldigt utdragna ensamlunch. När Linda kom tillbaka ville jag gråta.

Fram tills att musikvolymen höjdes drastiskt strax innan fem fortsatte jag att stirra in i min skärm och låtsas jobba och när vi strax efter fem blivit hela fyra låtsasjobbare som skulle gå vidare för bubbel på Scandic Anglais hade min Stureplanskvot fyllts för dagen och jag bestämde mig för att åka hem till Selma. Överkokt spagetti med ketchup kompenserar.

Vad har du gjort idag?

Spenat och avokadosmoothie + livsupdate

Och så var det fredag och TVÅ VECKOR tills Simon, Selma och jag flyttar till Stockholm. Nu längtar jag. Jag är i så himla stort behov av att få börja om lite. Med jobbet, med mina sovvanor, kost och allt. Jag tror att ni lyckats utläsa det lite mellan raderna, att jag inte är riktigt tillfredsställd med min vardag just nu. Jag sover länge, tar mig till jobbet i gårdagens kläder och när dagens kunder är avklarade landar jag på soffan hemma. Selma får inga långpromenader, jag lagar ingen mat, inga kläder tvättas och saker som annars känns roliga blir ganska jobbiga i denna lunken.

Min Bulletjournal har blivit en sådan sak de senaste två veckorna. Eller, i alla fall det estetiska med den. På denna veckans uppslag har jag kladdat ner listorna i svarta pennor som jag brukar, blandat med blyerts, överstruket med bläck och utsmetat med en uppgiven hand. Åtta av tio punkter har en gapande mun bakom sig, en sådan som betyder att punkten inte blev gjord och får flyttas fram till nästa dag. Dagen efter får de ytterligare en gapande mun. Det blir inte många knop gjorda i den alldeles för kvava kojan jag skapar under mitt täcke.

Efter att ha trötsshoppat upp den blyga buffert jag samlat ihop på mitt tokjobbande den senaste tiden bestämde jag mig imorse för att ta tag i det här. Jag kan inte gå runt på det här viset längre och bara vänta på att något ska hända så att jag mår bättre. Jag kan inte alltid skjuta upp mitt mående och tänka ”men när vi flyttar, DÅ kommer det bli bra” och ”när jag åker till London kommer jag få en boost och DÅ kommer det bli bra”. Nej Emilia. Det funkar inte så.

Jag har satt in ett antal specialstyrkor varav den mest banala är vitaminer. Ni vet när man mår dåligt och varje dag går ut på att unna sig för att det faktiskt heter comfortfood av en anledning. Gå inte på det!!! Efter två månader av endast comfortfood och ingen näring what so ever verkar det som att jag mer eller mindre blivit immun mot det seratoninhöjande i glass och choklad.

Min comfortfood för dagen (en dag i taget, eller hur?) är en grön smoothie! Jag älskar den. Under en kortare period köpte jag den konstant på en smoothiebar uppe i stan men numera har jag aldrig vägarna förbi och köper den således aldrig längre. Jag minns att smoothien över disk innehöll spenat, mandelmjölk, mango, banan och avokado. Och apelsin. Många grejer. Jag tog lite av allt, kastade ner i mixern och bam bam skitgott!

Håll tummarna för mina vitaminer och ha en fin fredag, okej?

 

Herway på Jord Malmö

Igår var jag på frukostevent. Det händer ytterstytterst sällan (hänt en gång innan, kanske två) eftersom jag har en något vriden dygnsrytm och vanligtvis prioriterar att sova till tio snarare än att käka frukost på event 08.00. Det krävs noggrann eftertanke varje gång jag ska vakna tidigare än jag är van vid och allt som oftast landar jag i att klockan-elva-dippen när jag blir så trött att jag vill kräkas sällan är värt det. Dessutom är morgonkaffet heligt för mig och jag har på pricken aldrig stött på något bryggkaffe som smakar som mitt morgonkaffe ska (Zoegas Intenzo, fyra snyggt toppade mått till sex mått vatten, bryggt i Moccamaster, stående ca 7 minuter på plattan innan det hälls upp. Hur svårt kan det va?) och det.är.inte.värt.det.
Jag vet att alla andra egenföretagare och bloggare sitter och höjer på ögonbrynen här och tänker NÄTVERKA EMLIA, men för mig är det viktigare att vara människa än att ha många Linkedinvänner. Hur som helst. Igår var det i alla fall värt att gå upp i ottan och vara nära på att självdö vid elvasnåret för gårdagens frukostevent kändes extra skoj av flera anledningar.

Jag kommer aldrig tröttna på denna stilen på caféer. Så fint!

1) Anledningen till eventet – lanseringen av Herway.se. Herway är en portal med syfte att med, för och av kvinnor inspirera till företagsamhet och framgång, en bra grej, helt enkelt. Jag ser mig aldrig som någon inspirerande person som lyckats med sin dröm, men att sedan studenten ha levt på sitt egna företag, och med endast ett one-woman-crew lyckas ta det vidare och vidare är inte en självklarhet för alla. Det tycker jag att det ska kunna vara. Om man vill. Och det är där Herway kommer in i bilden, redan nu finns en hel del artiklar uppe – att peppas och inspireras av, om allt från mental balans till Powerporträtt. Cool.

Chokladgröt! jag fotade min bordsgrannes. Det är en bloggares värsta nitlott att hamna med stora fönster framför sig, bakom ska de va!

2) Jord! I en superlokal på Sorgenfri har Jord öppnats – ett café, fik och butik med frukost hela dagen och kreativa hantverk som drivs av Hannah och Elin sedan en månad tillbaka. Jag tatuerade Hannah i somras och minns att hon pratade om hur hon drömde om att öppna ett eget café någon gång. Och såhär ett halvår senare har hon gjort det!!! Med bravur!!! Jord är präglat av ett grymt miljötänk, veganism och  frukost, 10 av 10 toast.

Hannahs blogg har jag läst länge, först eftersom vi båda länge kämpade mot ätstörningar, och sedan på grund av hennes drömmiga fönsterfrukostar och mjuka bildspråk. Att Hannah kan frukost vet jag, så här var jag inte orolig. Vi bjöds på chokladgröt med jirdnötssmör, havremjölk, kokos och små chokladbitar, en supergod smoothie som smakade rödbeta och ingefära och en raw-boll som jag var alldeles för mätt för att äta upp. Jag tror att jag såg kanel och morot när jag delade den och antar att den är super.

Jord Malmö

Butiksdelen! Ljusstakar av Karolina Brobeck och novellsamlingar från Novellix, till exempel!

På plats för att äta frukost fanns dessutom en del bekanta ansikten, Cristin och Lina, tillexempel. Så skönt att se bloggkollegor live, haha!

Efter att vi käkat, pratat en massa och applåderat varandra gång på gång drog jag på mig vinterkappan igen och åkte iväg för fika nummer två. Min lillasyster hade missat skolans maskerad på grund av ett sjukhusbesök så pappa tog på sig spenderarbrallorna för att kompensera med något annat skoj. Jag utnyttjade bil och bagageutrymme och köpte på mig flyttkartonger och väl hemma igen somnade jag. Frukostevent alltså – de vore SÅ mycket mer min grej om de inträffade på eftermiddagen.

 

En fika med min syster

Hej gänget! Hur är det med er idag? Jag har haft ett gäng ganska jobbiga dagar på rad nu. På insidan liksom. Ni vet när man inte hinner tänka färdigt en tanke innan den avbryts av en annan, eller samma, om och om igen. Det bara maler på och på utsidan är allt som vanligt men inuti, ja ni vet. Sådana dagar.

Just därför kom det så lägligt när min syster hörde av sig imorse och undrade om jag ville fika. Jag är väldigt väldigt bra på att prata väldigt väldigt snabbt men idag glappade det lite extra när jag fick möjlighet att vräka ur mig aaaallt. Så skönt att få göra det ibland.

Hannas chokladkaka. Visst är det absolut bäst när ens fikasällskap inte orkar äta upp och man plötsligt får två saker att käka?

Efteråt fick jag gjort lite pappersarbete med bokföringen, gick hem och sov någon timme, hade en visning för lägenheten och lagade mat. Nu ligger jag i soffan med täcke för andra gången ikväll. Och fryser. Jag har vanligtvis några olika knep att testa när dagar som dessa kommer – musik att lyssna på och YouTubeklipp att kolla på, men idag var ingen sådan dag. Idag är en dag under täcket, med godis och glass och gräddig pastasås. Det får vara okej idag.

fika.hanna-2

Vi fikade på Inkognito här i Lund, det är faktiskt första gången jag är där, fint!

Men att fika dock. Det är sällan det slår fel. Igår var jag gladare, dippade några gånger men räddades av fika. Min vän Elin kom upp (vi bor i samma byggnad, hehe), drack te och åt choklad och som pricken över i bokade vi en resa till London i mars. Jag ser så mycket fram emot det. Jag har rest varannan månad nu den senaste tiden – till Mallis, New York, några Stockholmsvisiter och Åreresan. Det känns som himla mycket farande när man tänker efter, men det har varit så himla skönt att få kunna göra det denna hösten och vintern, och jag ser fram emot att få åka iväg ännu en gång nu snart. Det är säkert sex år sedan jag var i London senast så det ska bli himla bra!

Men nu, nu bäddar jag ner mig åter. Vi hörs imorgon vänner!